| Under loppet av kyrkans historia har tre tjänster utvecklats, ämbeten som inleds med prästvigning. Dessa är de tre såkallade heliga stånden, biskopskap, prästerskap och diakonatet. Fastän de varierar i omfattning, delar alla tre på det enda saramentet av det andliga ståndet. . Vatikan II talar on en gudomlig tjänst som utövas på tre nivåer av dem som alltifrån forntiden har kallats biskopar, präster och diakoner (Lumen Gentium & sect; 28) |  |
 | Kvinnor gavs full prästvigning till diakonatet i den tidiga kyrkan. Denna praxis har vidsprett dokumenterats beträffande de första nio århundradena, i synnerhet inom den östra delen av kyrkan. Kvinnliga diakoner hjälpte med dopet av kvinnor, som inkluderade smörjelse och nedsänkande av hela kroppen. Vi känner till de exakta prästvigningsriterna. De inkluderade påläggandet av biskopens händer, åkallan på den Helige Anden att skänka diakonatet och påläggandet av diakonsstolan. Prästvigning till diakonatet var identiskt för män och kvinnor i alla väsentligliga avseenden. Om kvinnliga diakoner inte var giltigt prästvigda var inte manliga diakoner det heller. |
| Den östradelen av kyrkan var vid den tiden fullt katolik, eftersom schismen med den västra delen inte tog plats förrän 1054. Denna praxis kan spåras tillbaka till St Paul. Samarbetande med honom var Phoebe, ‘diakonen i kyrkan i Cenchreae’ (Rom. 16, 1-2) Om kvinnor erhöll andligt stånd då, kan de visst erhålla det nu. | |||
 Den senaste boken on kvinnliga diakoner: “Detta är en ytterst engagerande och läsbar bok, skriven men stark känsla för historisk bakgrund. Wijngaards har också gjort en stor insats i översättningen av de ursprungliga källorna och i att ha presenterat dessa i ett lätt-tillgängligt format”. | |||
| Nästa? | |||
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
| döpt | utrustad | frigjord | prästvigd | bejakad | understödd | kallade |